Här finns vägledning till svar på tidigare tentor:

Frågor:

Ett jämviktsvillkor för ett vinstmaximerande företag visar att priset i jämvikt kan vara lika med marginalkostnaden men att det också kan finnas en vinstmarginal.

a) (10p) Vad beror den s.k. vinstmarginalen på?

Det har visat sig att även om företags kostnader ändras så tenderar priset ibland att vara oförändrat, åtminstone en tid.

b) (10p) Vad kan sådan nominell priströghet bero på?

Riksbanken vill dämpa konsumtionsefterfrågan i samband med en väntad högkonjunktur och höjer reporäntan i förvissningen att även den reala räntan ökar. Några svårigheter kan uppstå och det är Din uppgift att försöka reda ut dem. Utgå från en modell för en enskild konsument som lever i två perioder!

a) Under vilka förutsättningar kommer även den reala räntan att öka? (6p)

b) Antag att konsumenten följer livscykelhypotesen. Utred under vilka förutsättningar konsumtionen minskar om den reala räntan ökar. (10p)

c) Hur påverkas resultatet i b) om konsumenten i stället följer beteendet i en keynesiansk konsumtionsfunktion? (4p)

Den svenska regeringen har satt upp mål för den öppna arbetslösheten och under senare år även för sysselsättningen. Riksbanken har ett inflationsmål (2 procent) men kan även tänkas väga in sysselsättningen när man bestämmer räntan, t.ex. när ekonomin drabbas av en utbudschock.

a) Visa med lämpligt diagram varför en utbudschock ur stabiliseringspolitisk synvinkel är mer problematisk än en efterfrågechock? (4p)

b) Visa varför det på kort sikt kan vara optimalt för en centralbank att ge avkall på inflationsmålet mot möjligheten att öka sysselsättningen. (4p)

c) Frestelsen att ge avkall på inflationsmålet har lett ekonomer till slutsatsen att en centralbankschef bör vara konservativ eller att bindas till en långsiktigt rimlig norm. Visa varför den kortsiktigt optimala politiken på lång sikt kan innebära ett sämre utfall. (8p)

d) Diskutera kortfattat (med huvudet på spiken) vad som är lämpliga målnivåer för inflation och sysselsättning. (4p)

Antag att en konsument är 40 år och väntar sig arbeta ytterligare 25 år och därefter leva ytterligare 15 år. Det diskonterade värdet av ytterligare 25 års arbetsinkomster med en årlig lön på 200 tkr (bortse från räntan - r=0) väntas bli 5 000 tkr efter skatt. Personen har en villa värd 800 tkr och belånad med 400 tkr samt innehar aktier till ett värde av 100 tkr och obligationer till ett värde av 100 tkr samt pensionsförsäkring till ett värde av 1 000 tkr. Priserna på tillgångarna väntas inte förändras. Personen har således en sammanlagd nettoförmögenhet om 1 600 tkr.

a) Formulera en konsumtionsfunktion för konsumenten om denne följer livscykelhypotesen. Förklara varför du specificerar funktionen på ett visst sätt.

b) Vad blir koefficienerna för inkomst respektive förmögenhet?

c) Hur stor blir konsumtionen under innevarande år?

d) Hur mycket skulle konsumtionen öka om villapriset under nästa år permanent steg med 50 000 kronor?

e) Hur mycket skulle konsumtionen öka om inkomsten tillfälligt steg med 10 000 kronor?

Förutsättningarna för att penningpolitik ska kunna drivas med framgång beror på den s.k. penningpolitiska transmissionsmekanismen. I många länder har man numera ett inflationsmål, som vi alla vet i Sverige 2 procent plus/minus 1 procentenhet. Riksbankens instrument är den s.k. reporäntan med vilken man försöker styra efterfrågan i ekonomin och därmed påverka inflationen.

a) Förklara kortfattat varför de olika komponenterna i försörjningsbalansen (konsumtion, investeringar, nettoexport) påverkas av en höjning av reporäntan?

b) När efterfrågan minskar tenderar det att sänka inflationstakten. Riksbanken räknar med att det kan ta s.k. 2 år innan räntehöjningen ger maximal effekt på inflationstakten. Förklara vad som är huvudskälen till denna fördröjning.