Priströgheter

Den viktigaste faktorn bakom uppkomsten av konjunkturcykler i keynesianska modeller är att priser och löner är trögrörliga. Vid olika typer av störningar som leder till efterfråge- eller utbudsöverskott ändras priserna så att jämvikt snabbt uppnås. Om priser och löner inte ändras snabbt sker anpassningen i stället i kvantiteter som produktionsvolym, antal arbetade timmar eller sysselsättning. Under 70- och 80-talen var det en kontrovers bland makroekonomer om betydelsen av dessa trögheter och om vilka mikrofundament som kunde förklara förekomsten av trögheter.

Jag var redan under mitt avhandlingsarbete intresserad av dessa frågor. I avhandlingen undersöker jag sambanden mellan relativprisförändringar (variansen i dem) och inflationstakten (förväntad respektive oväntad). Om konjunkturcyklerna enbart beror på förväntningsfel (som hos Friedman/Phelps respektive Lucas m.fl.) kan man vänta sig att enbart oväntad inflation påverkar relativprisförändringarna. I avhandlingen visas att även förväntad inflation påverkar relativpriserna, vilket kan bero på priströgheter.

Efter avhandlingen påbörjade jag ett projekt inom ramen för den s.k. FOS-gruppens lönebildningsprojekt (FOS = Faxén, Odhner och Spånt), en uppföljare till EFO. De intresserade sig för dessa pris- och lönetrögheter och ville göra en empirisk undersökning om hur företagen satte sina priser. Jag fick uppdraget och resultatet publicerades så småningom (1989, SNS Förlag) i boken Prisbildning på industriella marknader. En empirisk undersökning om prissättningen i den svenska tillverkningsindustrin. Undersökningen gjordes på ett slumpmässigt urval med 48 st. industriföretag. Undersökningen gjordes med enkäter och intervjuer och jag gjorde själv hela det arbetet. Företagen indelades i tre regioner: Skåne, Göteborg/Bohuslän och Stockholm/Mälardalen. Den teoretiska utgångspunkten var neoklassisk teori samt transaktionskostnadsteori, dvs. företagen antogs minimera både produktions- och transaktionskostnader. Det senare innebar att man beroende på typ av transaktion väljer en viss typ av kontrakt. Enkäter och intervjuer inriktades därför i hög grad på att undersöka vilken typ av kontrakt företagen använde, hur kundförhållandena såg ut och hur detta i vid mening påverkade prissättningsbesluten.

Resultaten visade att det förekommer stora trögheter i prissättningen som bl.a. visar sig i att priserna ändras sällan. Undersökningen gjordes under högkonjunkturåret 1985 men mer än hälften av företagen ändrade ändå priset endast en gång per år och två tredjedelar av företagen högst två gånger per år. Mycket långvariga kundförbindelser var mycket vanliga och priserna ändrades ofta först efter förhandling mellan köpare och säljare.

På senare år har jag även gjort en del ekonometriska undersökningar med aggregerade prisdata. En sådan undersökning analyserar hur nominella chocker påverkar priserna i 14 OECD-länder. Hypotesen är att priserna blivit mer trögrörliga sedan övergången från ekonomisk politik med fasta växelkurser till penningpolitik med inflationsmål. Idén är här att i en situation med hög inflation blir det alltför dyrbart att använda kontrakt som innebär trögrörliga priser eftersom man då alltför länge kommer att avvika från det för företaget optimala priset. Vid låg inflationstakt blir det billigare med nominellt fasta priser och man väljer då oftare kontrakt som har det  innehållet. I artikeln ”Aggregate price adjustment in Europe, Japan, and North America. Has short-run Phillips curves changed?” visas att graden av priströghet har ökat i de flesta OECD-länderna efter 1990. Förändringen är statistiskt signifikant och ekonomiskt betydelsefull.

2004 publicerades en artikel om inflation och relativa prisförändringar, där jag använder en teori lanserad av Laurence Ball och Greg Mankiw som går ut på att skevheten i de relativa prisförändringarna kan bidra till inflationstakten på kort sikt. Denna artikel publicerades i Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. I artikeln visas på starka empiriska samband och att en inflationsekvation utan denna skevhetsvariabel inte alls fungerar lika bra. Ladda ner artikeln här.